Ja vi har ju som sagt haft ett par jobbiga dagar. Allt började i farsta när jag och Carro hade hämtat upp Oliver hos hans farmor och gick runt och kikade i affärer. Oliver klagade över att det kliade på foten och gjorde lite ont men jag trodde det var ett myggbett eftersom hans farmor påpekade att han hade kliat sig på foten och det såg ut som ett litet bett. Så jag reagerade inte så mycket utan vi fortsatte gå och han klagade mer och mer. Tillslut satte han sig ner och började ta av sig skon för att det gjorde ont och då såg jag att foten va helt rund.
Carro satte sig med barnen på en bänk och jag sprang och hämtade en hyrvagn och så gick vi till vårdcentralen i farsta. Och för en gångs skull kan jag säga att jag är supernöjd med sjukvården och servicen vi fick. Vi fick först träffa en sköterska och han tyckte inte alls att det såg bra ut så vi fick träffa en doktor som skickade oss vidare till sösakuten. Joona kom och hämtade oss och så åkte vi till nästa sjukhus.
Väl där fick vi hjälp nästan direkt och alla var så vänliga och hjälpsamma. Massa doktorer kollade på foten som nu hade fått vattenblåsor på hela ovansidan av foten. Dom började misstänka rosfeber så vi blev inlagda på avdelningen så dom skulle ha uppsikt över svullnaden. Han fick stark antibiotika och sen slocknade han i sjukhussängen. Han va så tapper hela tiden även om han hade ont och dom skulle klämma och känna.
Joona åkte hem med Colin och jag låg kvar hos Oliver. Sköterkan kom in några gånger på natten och nu hade blåsorna blivit till en stor vattenblåsa istället. Och hela foten va gul, röd och helt missfärgad.
Dagen efter kom doktorn på förmiddagen men eftersom svullnaden inte hade gått ner och Oliver inte kunde stödja sig på foten så ville dom hålla oss kvar en natt till. Eftersom jag ammar så hade jag fruktansvärt ont i brösten efter att inte ha ammat på ett dygn. Så på eftermiddagen kom Olivers pappa och sov kvar så jag kunde åka hem för natten. Oliver blev så ledsen när jag skulle åka och det gjorde så ont i mammahjärtat men vi bestämde att jag skulle komma tillbaka tidigt morgonen efter.
SÅ jag åkte hem till min lilla prins som hade spenderat dagen med sötLoijsan. Han blev så glad när jag kom att han började pussa och bita mig på hela hakan:) Gos!Men jag hade sån ångest på kvällen för att jag inte va med Oliver när han va dålig.
Men tillslut idag iallafall så kom Marie över och tog hand om Colle så jag kunde åka upp till sjukan igen. Idag hade svullnaden gått ner lite och han kunde stödja sig lite på foten så vi fick "permission" men skulle komma in om den svullnade igen. Provsvaren på vad det är skulle vi ha fått idag men dom har inte ringt så så kommer dom antagligen imorn.
Nu blev det ett väldans långt inlägg men jag behövde få skriva av mig lite. Nu på eftermiddagen har vi haft en jättemysig picnic utanför mamma med massa god mat. Ungarna sover sött och jag ska göra dom sällskap.
Måste bara tacka er underbara guldklimpar för all hjälp i kaoset. Tack Carro för att du hjälpte mig i farsta och för att jag kunde låna din telefon så länge. Och tack underbara Loijsan och Marie för att ni tog hand om lillprinsen. Och alla andra för söta sms och samtal.
För vissa kanske det låter som en liten skitgrej att foten svullnade upp men jag va verkligen orolig där ett tag när vi inte visste vad det var:(
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar